Uppsatsens syfte var undersöka vilka slags fel som en säljare kan bli ansvarig för samt dess påföljder vid köp av fast respektive lös egendom. Kontraktsbrottsreglerna i 4 kap JB och KöpL har undersökts med hjälp av förarbeten, praxis och doktrin för att kunna jämföra likheter och skillnader. Utgångspunkten för bedömningen av säljarens felansvar vid fast egendom är köparens undersökningsplikt medan vid lös egendom är utgångspunkten parternas avtal eftersom ingen undersökningsplikt är lagfäst vid köp av lös egendom. Vid fel i lös egendom är påföljderna hierarkiskt ordnade där avhjälpande och omleverans är de primära påföljderna medan prisavdrag och hävning utgör de sekundära. Avhjälpande och omleverans är inga påföljder som kan åberopas vid ett fastighetsköp.

Uppsatsen behandlar överlåtelseförbudet och dess rättsverkningar samt valda delar om förköpsrätten..

Uppsatsen syftar till att kritiskt problematisera och pröva argument kring en utvidgad upplys-ningsplikt vid förvärv av fast egendom. Syftet med uppsatsen är även att undersöka i det fall det finns behov av en utvidgad upplysningsplikt. Dessutom syftar uppsatsen till att utreda huruvida avtalslagens ogiltighetsbestämmelser är tillräckliga eller om det i jordabalken skall införas bestämmelser om säljarens upplysningsplikt vid avyttring av fast egendom. .

Fast egendom kan antingen säljas direkt som just fast egendom eller indirekt som lös egendom. Det indirekta fastighetsförvärvet är en metod av försäljning av fast egendom vilken grundas på skattetekniska fördelar vilka försäljning av lös egendom ger parterna. I försäljningen förvärvar köparen ett dotterbolag vilket äger fastigheten. Detta gör att dotterbolaget för med sig risker vilka köparen inte  skulle ha fått överta från säljaren om fastigheten sålts som fast egendom. Dessa risker är kopplade till det befintliga dotterbolag som säljs och dessa undviks om fastigheten ompaketeras.

Detta examensarbete visar att upplösande av samägande av fast egendom är viktigt då ägandet av fast egendom är kopplat till rättigheter såväl som skyldigheter. Det är av mycket stor vikt att ägande och brukande av skogsfastigheter fungerar och att det finns förutsättningar för att lyckas med det. Dock kan samägandet i vissa situationer hindra utvecklingen av fastigheten. Skogsbruket är en viktig inkomstkälla för den private skogsägaren såväl som för Sverige, skogsbruket i vårt land stod 2010 för 7 % av världens totala export. Även om Sverige är ett litet land i världen, är det inte obetydligt inom skogsbranschen.

För de originära fången ockupation och specifikation finns det varken några lagregler eller någon utförlig beskrivning i den juridiska litteraturen. Därför har jag i denna uppsats analyserat dels vilka krav som kan antas gälla för äganderättsförvärv genom ockupation respektive specifikation, dels om man genom dessa originära fång kan förvärva äganderätten till en övergiven byggnad som är lös respektive fast egendom. För äganderättsförvärv genom ockupation kan det anses finnas två krav; dels måste egendomen vara herrelös och dels måste egendomen tas i besittning. Byggnad som är lös egendom samt byggnad som är fast egendom kan enligt min mening bli herrelösa och de kan tas i besittning. Trots detta kommer ockupanten inte att kunna bli dess ägare.

Köp av fast egendom har alltid varit särpräglat och i många avseenden skilt sig från köp av lös egendom. I samband med att den nya köplagen infördes skedde också ändringar i jordabalken och lagstiftaren uttryckte en önskan om att de olika köpen och dess reglering i största möjliga mån skulle överensstämma med varandra. Det som kanske är mest utstickande för köp av fast egendom är att det råder en stark ansvarsfördelningsregel som tar sin utgångspunkt i köparens undersökningsplikt. De fel som en köpare bort upptäcka vid en noggrann undersökning kan denne inte göra gällande mot säljaren. Säljarens upplysningsplikt har sålunda ansetts begränsad främst till fall då säljaren förfarit ohederligt eller annars i strid med tro och heder.

Tvister mellan grannar rörande skymmande grönska är, när man ser till antalet rättsfall, inte särskilt vanligt förekommande. Ser man till verkligheten istället är det inte svårt att konstatera att skymmande grönska verkar vara en av de vanligaste orsakerna till dispyter mellan grannar. Det rättsområde som berörs är grannelagsrätten, vilket är ett tämligen vidsträckt rättsområde som återfinns i flera vitt skilda regleringar. När det gäller skymmande grönska finns dock endast två bestämmelser och dessa är jordabalken 3:1 och 3:2. Eftersom det finns så få rättsfall rörande grannelagsrätten och skymmande grönska samt så få och generellt hållna bestämmelser i lagen, är uppsatsens syfte att undersöka gränserna för de rättigheter och skyldigheter som en nyttjare av fast egendom har beträffande skymmande grönska på dennes fasta egendom..

Äganderätten mellan makar har sedan långt tillbaka varit föremål för reformer i lagstiftningen. Orsak till detta har varit att lagstiftaren velat skapa en större ekonomisk rättvisa mellan makar. Dold samäganderätt till fast egendom utgör ett exempel på försök till att utjämna äganderätten mellan makar, och innebär att make som inte är civilrättslig ägare till en fastighet kan bli samägare. Förutsättningen för att dold samäganderätt skall anses föreligga är att makarna haft för avsikt att gemensamt äga egendomen. Finns ingen uttrycklig överenskommelse kan dold samäganderätt ändå anses föreligga, om make som gör anspråk på dold samäganderätt ekonomiskt bidragit till förvärvet samt om fastigheten köpts för gemensamt bruk.

Detta examensarbete visar att upplösande av samägande av fast egendom är viktigt då ägandet av fast egendom är kopplat till rättigheter såväl som skyldigheter. Det är av mycket stor vikt att ägande och brukande av skogsfastigheter fungerar och att det finns förutsättningar för att lyckas med det. Dock kan samägandet i vissa situationer hindra utvecklingen av fastigheten. Skogsbruket är en viktig inkomstkälla för den private skogsägaren såväl som för Sverige, skogsbruket i vårt land stod 2010 för 7 % av världens totala export. Även om Sverige är ett litet land i världen, är det inte obetydligt inom skogsbranschen.

Syftet med den här uppsatsen var att förklara vad samäganderätt innebär, dvs. vilka rättigheter och skyldigheter personer som äger fast egendom tillsammans har, och på vilket sätt samäganderättsförhållandet kan upplösas, samt vad det innebär att någon har fått en inskränkning i äganderätten genom ett förbud att överlåta sin andel, dels för honom själv och dels för de andra delägarna när man vill ansöka om försäljning av hela egendomen enligt samäganderättslagen. Den metod jag använt mig av vid författandet av denna uppsats har bestått av litteraturstudier i form av lag, förarbeten, praxis och doktrin. Om två eller fler personer äger fast eller lös egendom tillsammans som de erhållit genom arv, gåva, testamente eller som de köpt anses de äga egendomen med samäganderätt. Delägarna kan rättsligt förfoga över sin ideella andel, men vid förvaltningsåtgärder som rör hela egendomen krävs samtliga delägares samtycke.

Syftet med uppsatsen var beskriva säljarens upplysningsplikt respektive köparens undersökningsplikt vid köp av fast egendom, samt att beskriva konsekvenserna då upplysningsplikten respektive undersökningsplikten inte iakttas. För att förtydliga detta ytterligare har vi även valt att behandla fastighetsmäklarens och besiktningsmannens ställning vid köp av fast egendom. Vi har valt att använda rättsdogmatisk metod, vilket innebär att beskriva nu gällande rätt. Enligt JB ligger det på köparens ansvar att göra en noggrann undersökning av byggnaden. De fel eller skador som köparen har haft möjlighet att upptäcka kan inte säljaren göras ansvarig för.

Under 1980-talet skapades och utvecklades ett rättsinstitut som kom att bära namnet dold samäganderätt till fast egendom för makar och sambor. I ett flertal domar erkände domare att, under förutsättning att vissa premisser var uppfyllda, en make eller sambo kunde ha dold samäganderätt till den av andra parten ägda fasta egendom. Villkoren för dold samäganderätt står inte att finna i någon svensk lag utan villkoren är som oskrivna regel, liknande de som stiftas i de så kallade common-law länderna. I denna uppsats söker författaren finna de tolkningsmetoder och tolkningsargument HD använde sig av för skapa detta rättsinstitut. Uppsatsens tyngdpunkt ligger i analysen av domskälen från fyra rättsfall.

Dold samäganderätt till fast egendom är en rättsfigur som uppkommit genom praxis. Syftet har varit att skapa ett ekonomiskt skydd till den make som inte varit formell köpare. Den make som inte är civilrättslig ägare till en fastighet ges möjligheten att bli samägare om vissa förutsättningar är uppfyllda. Fastigheten ska vara köpt för gemensamt bruk och den make som hävdar dold samäganderätt ska ha bidragit ekonomiskt till förvärvet. Makarna ska även ha haft avsikten att äga egendomen gemensamt, är avsikten inte uttryckt har det godtagits en så kallad tyst överenskommelse.

Hyrköp av fast egendom är en relativt ny företeelse på fastighetsmarknaden. Hyrköpet innebär att en hyresgäst träffar hyresavtal med ett bostadsbolag som erbjuder en hyrköpsmodell och avtalet kombineras med en optionsrätt. Optionsrätten innebär att hyresgästen, ?hyrköparen?, ges en rätt att inom optionstiden förvärva fastigheten i fråga.Sedan länge har fastighetsrätten i Sverige varit kringgärdat av formkrav. Formkravets primära syfte har varit att inte belasta köpare och säljare mer än nödvändigt men tvinga parterna till att reglera vissa minimikrav för att ett giltigt fastighetsförvärv skall komma till stånd.